Jag blir arg.




Det är hemskt.
Hur kan någon hata andra människor så extremt? Människor de aldrig träffat; aldrig pratat med? Jag sa nej, nej tack, nej tack och NEJ tack. Egentilgen ville jag bara nita honom när han stod mitt på vägen och gjorde en hälsning med rak, utsträckt hand och sa "skydda den ariska rasen". Jag blev så arg. Så irriterad. Men jag gick förbi. Jag gick förbi utan så mycket som en blick tillbaka på dem. Nu sitter deras jävla klisterlappar över halva Dalarö. Snart ligger flygbladen över andra halvan.
Usch. Obehagligt.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0