En natt under vindskydd.
Klockan är halv sju och jag är klar för att gå och lägga mig. Är dödstrött. Gårdagen tog knäcken på mig.
Efter en lång natt ute i skogen, för många köttbullar tillagade på stormkök, skriksång vid en lägereld som inte ville brinna, några lesbiska kyssar (jag var inte inblandad) och en påtvingad livräddningsövning i det iskalla havet (för betygets skull) sitter jag nu här framför datorn. Jag kan säga att det inte blev så mycket sömn den natten, men som kompensation fick man höra många spännande sanningar, se oanade konsekvenser och inte minst listor på diverse saker. Som pricken över i fick vi perfekt varm choklad till frukost, den smakade extra bra under medvetandet om att man burit mjölken med sig ut i skogen på sin egen rygg. Måste säga att det var värt det. Tack I.
Jag vet inte om jag skulle klassa mig själv som friluftsmänniska precis. Med tanke på mitt ogillande till spindlar och diverse andra snåkryp skulle jag säga nej. Men mina många år som scout i mina forna dar kanske har gjort mig en aning mer hårdhudad. Men i vilket fall som helst har jag helt tankelöst bestämt mig för att deltaga i Friluftsliv under elevensvalveckan som äger rum nästa vecka. Efter de dagarna lär mitt nya motto bli : Att gå en mil om dagen är bra för magen!
Våra givna ledare för nästa veckas aktivitet är Jenny och Pelle. Som Jenny sa på genomgången:
- Jag hörde nån som sa "ju jävligare desto bättre", så var beredda på att vi kommer göra det jävligt jävlig för er!
Jag måste erkänna att jag är en aning nervös. Eller okej, jag är skräckslagen.
Men om jag överlever eller ej kan bara framtiden utvisa.
Hej så länge
/Blivande skogsmulle
Efter en lång natt ute i skogen, för många köttbullar tillagade på stormkök, skriksång vid en lägereld som inte ville brinna, några lesbiska kyssar (jag var inte inblandad) och en påtvingad livräddningsövning i det iskalla havet (för betygets skull) sitter jag nu här framför datorn. Jag kan säga att det inte blev så mycket sömn den natten, men som kompensation fick man höra många spännande sanningar, se oanade konsekvenser och inte minst listor på diverse saker. Som pricken över i fick vi perfekt varm choklad till frukost, den smakade extra bra under medvetandet om att man burit mjölken med sig ut i skogen på sin egen rygg. Måste säga att det var värt det. Tack I.
Jag vet inte om jag skulle klassa mig själv som friluftsmänniska precis. Med tanke på mitt ogillande till spindlar och diverse andra snåkryp skulle jag säga nej. Men mina många år som scout i mina forna dar kanske har gjort mig en aning mer hårdhudad. Men i vilket fall som helst har jag helt tankelöst bestämt mig för att deltaga i Friluftsliv under elevensvalveckan som äger rum nästa vecka. Efter de dagarna lär mitt nya motto bli : Att gå en mil om dagen är bra för magen!
Våra givna ledare för nästa veckas aktivitet är Jenny och Pelle. Som Jenny sa på genomgången:
- Jag hörde nån som sa "ju jävligare desto bättre", så var beredda på att vi kommer göra det jävligt jävlig för er!
Jag måste erkänna att jag är en aning nervös. Eller okej, jag är skräckslagen.
Men om jag överlever eller ej kan bara framtiden utvisa.
Hej så länge
/Blivande skogsmulle
Kommentarer
Postat av: Nick
Nej du kommer inte att överleva:P
believe me
puss och go natt
Trackback
