Ella

  Jag finns.
  Och du. Någonstans där borta finns du.
  Och jag är glad att du finns. Och jag är glad att jag vet att du finns.
  Och nånstans, i ett undanskymt hör nånstans, finns ett litet vi. Ett litet vi som ska få finnas kvar vad som än händer nu.
  Första person pluralis: Vi
  Jag. Och du.
  Vi.